Det har varit busy times mest hela hösten för mitt vidkommande, så mycket som har med denna webbplats att göra har dessvärre fått stryka på foten. 🙄 Det betyder dock inte nödvändigtvis att jag så när som har glömt bort den. Nej, inte alls, men ibland behövs lite mer infrastrukturella insatser som inte märks så mycket utåt, och det är sådana jag till stor del har ägnat mig åt – och som sannolikt lär bära frukt även här framöver. Men mer om det i en eventuellt kommande årskrönika för det helt galna året 2020. 😉 Hur som helst, nu till det långa men också högst betydelsefulla YouTube-klippet ovan som jag verkligen rekommenderar att du i varje fall får en glimt av! Dels för att underlätta för din förståelse av vad jag gör här, dels för att du ska få en bättre förståelse för varför du själv tittar in här emellanåt. 🤓
Synkronicitet
Återkommande i mitt liv har jag uppmärksammat synkroniciteten mellan mina tankar och händelser i livet – och då i synnerhet i relation till andra människor. Inte sällan i form av en räddare i nöden som plötsligt uppenbarar sig efter att jag har kört fast i livet på ett eller annat sätt. Ovanstående klipp har en mycket stor betydelse i detta avseende. Dels i det lilla, dels i det stora. Och ofta nog finns det stora i det lilla. 🥰
I det lilla…
I det lilla – och sålunda kanske inte så litet som det kan te sig 😉 – fick jag klippet mig tillsänt häromdagen, tillsynes helt spontant och från en person som inte alls är särskilt insatt i vare sig Ken Wilber eller huvudfokuset för både denna webbplats och mitt övergripande intresse sedan ett par år – integralteorin. (Ett stort och varmt tack för klippet, Pia!❣️. Det glädjer mig att mitt engagemang i integralteorin börjar ge ringar på vattnet. 🙏 🙂 ) Just den dagen var jag på god väg att krascha mentalt efter några dagar med såväl psykiska som fysiska stressreaktioner – till stor del på grund av att jag trots ett betydande inre motstånd under hösten delvis hade drivit iväg från mitt huvudfokus… och naturligtvis delvis för att jag sannolikt har ett eller annat ärr kvar i hjärnan efter ett långt utdraget utmattningssyndrom för många år sedan. 🤔
Samtidigt hade dagen i fråga föregåtts av en spontan idé hos mig om att ställa samman en introduktionskurs om just integralteorin. Och så får jag som sagt det här klippet inte bara som en respons från en annan del av universum, utan dessutom kompletterat med en förfrågan om jag känner till någon bra introduktion till nämnda teori. 🤣🥰 Vad tycker du — ska jag ta det som ett tecken om att skrida till verket? 🤔
…och i det stora
Vid denna tid för två år sedan (således hösten/vintern 2018) hade jag börjat läsa Jordan B. Petersons bok 12 Rules for Life: an Antidote for Chaos. Psykologiprofessorn från Toronto hade dykt upp allt oftare i mitt YouTube-flöde det senaste halvåret, och jag förstod att han höll på att bli en internationell kändis — och en omstridd sådan. Att läsa hans bok för att tränga ned mer på djupet i hans teser hade snart framstått som självklart.
Men väl kommen ett 60-tal sidor in i boken tog det stopp för mig. Jag fick helt enkelt inte kläm på den här mannen, förstod inte riktigt varifrån han kom — i synnerhet inte paradigmmässigt. Han var verksam inom academian, och det med gott renommé så vitt jag förstod, men samtidigt gick han stick i stäv med just den akademiska världen. Han framstod som oerhört rationell men samtidit konservativt traditionell på en och samma gång, propagerade för progressiva idéer om jämlikhet vad gäller allas möjlighet oavsett bakgrund att göra det bästa av sitt liv men samtidigt något av en biologist som inte kunde slita sig från att tilldela människor egenskaper utifrån djurvärlden i olika avseenden. Han var en förkämpe för yttrandefriheten samtidigt som han vände sig mot dagens radikalt rättighetskrävande (grupp)identitetsivrare. Han var kritisk mot politiska vänsterfalanger trots att han samtidigt mycket väl förstod dem och inte heller tog ställning för varken mitten eller höger. Kort sagt ett till synes sammelsurium av motsatser i en och samma världsåskådning.
Så jag kunde inte motstå frestelsen att googla efter analyser om den gode Peterson för att stilla min kognitiva dissonans kring honom. Snart fann jag till min smala lycka ett YouTube-klipp signerat en Jeff Salzman med titeln What Jordan Peterson and His Fans and Foes Can Learn from Integral Theory. Jag hade aldrig tidigare hört talas om vare sig Salzman eller Integral Theory, men oj vad han fick min bild av Peterson att klarna. Ja, och på den vägen är det, som det brukar heta. 😀 Det ena leder till det andra, vilket lätt leder till det tredje: Från Jordan Peterson till Jeff Salzman, till integralteorin och sist men inte minst till nämnda teoris upphovsman — Ken Wilber himself.
Med stor tacksamhet
Vad jag på mitt så sedvanligt omständiga sätt härmed vill framföra är min oerhörda tacksamhet, såväl i det lilla som i det stora. Först ut är jag tacksam för att Pia påminde mig om Ken Wilber genom klippet hon skickade. Därefter är jag så tacksam för att Jordan B. Peterson kom till mig till att börja med, för utan hans väsen hade det som följde aldrig hänt… eller hade i varje fall fördröjts. Vidare är jag så himla tacksam för Jeff Salzmans så fundamentalt pedagogiska och illustrativt lättillgängliga sätt att beskriva något så komplext som en teori som säger sig kunna omfatta hela universum, i varje fall utifrån den kunskap och visdom som vi människor hittills har hunnit utveckla runt om på jorden.
Sist men inte minst hyser jag så stor respekt och tacksamhet gentemot Ken Wilber, som har ägnat drygt 40 år av sitt liv åt att utveckla teorin och genom den har bidragit till att skapa en integral rörelse som ser ut att växa till sig runt om i världen i takt med att det mänskliga medvetandet utvecklas alltmer. Därför är han väl värd den uppmärksamhet och hyllning som framförs i det första av de två YouTube-klippen i detta inlägg. Se det, och du kommer att förstå att han är en extraordinärt excentrisk person som har gjort ett stort intryck på väldigt många andra betydelsefulla människor genom åren! Och som sagt: Ytterst är det hans förtjänst att jag är här just nu, just på denna webbplats… och du likaså. 😀
Be the first to comment